De senaste veckorna har jag arbetat med julmotiv. När jag började var det fortfarande sommar, 25 grader varmt och strålande sol. Julen kändes avlägsen och inspirationen ville inte riktigt infinna sig.
För att komma i den rätta stämningen drog jag ned rullgardinen, stängde sommaren ute och försökte frammana julens alla smaker och dofter för mitt inre. Lussekatt och pepparkaka. En mandarin som långsamt skalas eller lack som smälter i stearinljusets låga. Doften av den första snön!
Det fungerade. Plötsligt befann jag mig med själ och hjärta i min favorithögtid. Inspirationen var funnen, kreativiteten flödade och julmotiven fann sin form.
När jag väl drog upp rullgardinen och klev ut ur mitt imaginära julfirande upptäckte jag att det var höst i luften. Sådan där klar och krispig höstluft som man inte tar miste på och som bara betyder en enda sak: att sommaren är över.
Nu tänker jag att det gick så fort! Och att den liksom smög sig på … Hösten menar jag.
Samtidigt: det gör mig inget.
Tvärtom tycker jag att det ska bli rätt mysigt att kura skymning nu när mörkret är i antågande. Och om sanningen ska fram kan jag knappt bärga mig tills jag får sätta tänderna i årets första lussekatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar